Vad är mikronäringsämnen?
Om du vill lära dig på djupet hur du stödjer hudens hälsa och utseende med mat och näringsämnen, är det en bra idé att lära dig vad mikronäringsämnen och enzymer är.
Mikronäringsämnen och enzymer är avgörande för kroppens normala biokemi.
Mikron och makron
Näringsämnen delas in i två huvudgrupper, mikronäringsämnen och makronäringsämnen.
Mikronäringsämnen är vitaminer, mineraler (spårämnen) och fytonäringsämnen. Vi behöver en mindre mängd mikronäringsämnen än makronäringsämnen. Mikronäringsämnen behövs för enzymers funktion.
Makronäringsämnen är de näringsämnen som ger energi, alltså fett, kolhydrater och protein. Vi behöver en större mängd makronäringsämnen. Makronäringsämnen bryts ner till energi i kroppen och mikronäringsämnen behövs för enzymer som är nödvändiga för att bryta ner makronäringsämnen för energi.
Mikronäringsämnen fungerar också som antioxidanter.
Fytonäringsämnen är näringsämnen som finns i växter. Flera fytonäringsämnen är fördelaktiga för vår hälsa såväl som för hudens hälsa och hudens kollagen.
Vad är vitaminer?
Ordet vitaminer kommer från orden viʹta, som betyder liv, och ordet aminer. Vitaminer är organiska föreningar som måste tillföras genom kosten eftersom de inte i tillräcklig mängd, eller inte alls, kan bildas i kroppen.
Vitaminer i kroppen
Vitaminer har många livsnödvändiga funktioner i kroppen. Många vitaminer har antioxidantiska egenskaper. Många fungerar som kofaktorer till enzymer, t.ex. vid bildningen av energi, strukturell uppbyggnad. Vitaminerna behövs för reglering av olika processer, t.ex. genuttryck, blodkoagulering, bildning av olika ämnen.
Vitaminer kan vara vattenlösliga eller fettlösliga:
Vattenlösliga vitaminer
Behöver tillföras ofta eftersom de flesta av dem inte kan lagras i kroppen, utan utsöndras via urinen.
- Vitamin B1 (Tiamin)
- Vitamin B2 (Riboflavin)
- Vitamin B3 (Niacin)
- Vitamin B5 (Pantotensyra)
- Vitamin B6 (Pyridoxin)
- Biotin (B7)
- Folsyra (B9)
- Vitamin B12 (Kobalamin)
- Vitamin C (Askorbinsyra)
Fettlösliga vitaminer
Kan lagras i kroppen till viss del.
- A-vitamin (Retinol)
- D-vitamin (Kolecalicerol)
- E-vitamin (Bland andra alfa-tokoferol)
- K-vitamin (fyllokinon och menakinon)
Vad är mineraler och spårämnen?
Mineraler är oorganiska grundämnen som finns kartlagda i det periodiska systemet. Vi människor behöver ungefär 20 stycken mineraler som är livsnödvändiga för vår överlevnad.
Vi behöver mycket, alltså en större mängd, av mineralerna kalcium, magnesium, fosfor, natrium och kalium. De mineraler vi behöver en mindre mängd av kallas för spårämnen. Det är bland andra zink, järn, jod, selen och krom.
Mineraler och spårämnen måste regelbundet tillföras kosten, de kan inte bildas i kroppen. De tillhör gruppen mikronäringsämnen och behövs i mindre mängd än makronäringsämnena.
Vissa mineraler tävlar om upptaget med andra mineraler, t.ex. kalcium och magnesium. För mycket av det ena kan ge brist på det andra. Detsamma gäller för zink, järn och koppar.
Mineraler och spårämnen har liknande funktioner i kroppen som vitaminerna. Många mineraler och spårämnen används som kofaktorer, alltså strukturella delar av enzymer som är viktiga för i princip alla processer i kroppen. Några exempel på viktiga processer som kräver mineraler är kroppens energiproduktion och strukturella uppbyggnad, reparation och sårläkning. Vissa spårämnen är även viktiga för kroppens egna antioxidantmolekyler och anses därför ha antioxidantiska egenskaper.
Här är några av våra viktigaste mineralerna och spårämnena för oss människor
- Zink
- Magnesium
- Järn
- Kalcium
- Fosfor
- Selen
- Jod
- Kalium
- Koppar
- Mangan
- Natrium
- Krom
Faktorer som ökar risken för brist
Det finns några kända faktorer som kan öka risken för brist på mikronäringsämnen. När det gäller alla näringsämnen så handlar det om att man har dåligt intag av ett näringsämne, en ökad utsöndring eller ökat behov av ett näringsämne, t.ex. på grund av:
- Bristfällig kost som inte innehåller tillräckligt med näring: t.ex. bantning, mycket snabbmat, lågt fettintag, vegandiet
- Mag-tarmproblem som gör att förmågan att ta upp näring är nedsatt
- Miljöfaktorer: föroreningar, giftiga metaller, bekämpningsmedel
- Koffein, alkohol, rökning som både kan öka behovet av näring och minska upptaget av näring från kosten
- Sjukdom
- Långvarig stress
